Nordisk Energi Om Programmet Publikationer Forskare Finansiärer Kontakta Oss In English
Tom
Teknikprogrammet
Forskningsområden
Organisation






 

Kalkyler och kostnadsberäkningar avseende teknisk infrastruktur såsom kommunalteknisk verksamhet har ofta varit utsatta för debatt. Vanligtvis har det varit kostnaderna för verksamheternas dagliga drift som lyfts fram. Huvudmännen t ex kommunerna, ansvarar emellertid också för en betydande förmögenhet såsom fastigheter och anläggningar. Inom VA och eldistribution utgör kapitalkostnaderna inte sällan hälften av den totala självkostnaden. Sättet att beräkna kapitalkostnader får då en avgörande betydelse för den totala kostnadsnivån (Yard, 1997). På senare tid har inte bara kostnadsnivåerna utan också mera principiella ”kalkylfrågor” fått allt större uppmärksamhet. Ökad ambitionsnivå inom verksamheterna i kombination med allt snävare ekonomiska ramar, har gjort att kraven på effektivitet och ekonomisk styrning har ökat. I tider av regional strukturomvandling och avreglering aktualiseras kalkylområdet ytterligare då vi kan förvänta oss ett ökat gränsöverskridande utbyte av kommunala tjänster. Olikheter i de kommunala kalkylerna kan då ställa till problem vid t.ex. fastställandet av ersättningsnivåer och kostnadsjämförelser.

Beräkning av den kommunala självkostnaden bygger idag på en rad mer eller mindre subjektiva antaganden, vilket gör att jämförbarheten inte alltid är så god som man vid en första anblick kan förledas att tro. Skall meningsfulla jämförelser kunna göras och rationella beslut kunna fattas så måste det ställas höga krav på enhetlighet vad gäller redovisnings- och beräkningsprinciper inom de kommunala verksamheterna. Under senare år har ny lagstiftning och normgivning gett nya förutsättningar för att harmonisering och jämförbarhet skall kunna ökas. Det blir därmed intressant att studera om dessa faktorer, direkt eller indirekt, ger effekt vad gäller redovisnings- och kalkylpraxis.

Inom andra delar av den tekniska infrastrukturen, där avregleringar genomförts eller diskuterats, t ex inom kommunikation och eldistribution, har kalkylfrågorna också fått ökad betydelse. Målstrukturen har blivit mer komplex, när även effekter på andra intressenter såsom reella och potentiella konkurrenter måste beaktas vid resursallokering och kostnadsberäkningar.




Lunds Universitet





















 


 
www.subjekt.se